Frihet och ofrihet

Frihet är att åka på busstaket in till Rajshahi, att kunna röra sig så fritt för att buss, rickshaw och tåg är så billigt och rickshaw alltid tillgängligt. Frihet är också att inte hindras av kallt väder. Frihet är att kunna köpa massa god frukt direkt från marknaden, och grönsaker direkt från bönderna för att sen koka ihop en god soppa över gasspisen. Frihet är att kunna styra mitt arbete i den riktning som känns intressant för mig. Frihet är att trotsa ofrihetslagarna för kvinnor i detta land och gå mina sena nattpromenader med vänner. Frihet är att sitta i ett teskjul och dricka supersött bangla te. Frihet är att då och då åka till Dhaka och få sig ostsmörgås, pasta och pizza och kanske ett dopp i poolen på nodiska klubben. Frihet är att genom internet kunna kommunicera med alla där hemma på ett väldigt enkelt sätt. Tänk er volontärerna som bodde här på 70-talet... Ingen mobil, inget internet och flera timmars väg att ta sig om man ville ringa hem. Snigelpost i ultrasnigellandet. Vanliga brev måste ha tagit ett tag att komma fram.

Ofrihet är att inte kunna ha korta shorts eller kjol när det verkligen är varmt och väder för det. Ofrihet är att försöka ta sig fram i en sari som är så vacker men o så svår att gå och röra sig i. Ofrihet är att man kanske inte borde gå på nattliga promenader för att det inte är ok, egentligen. Ofrihet är att inte kunna gå och köpa sig ett paket filmjölk om man är sugen på det. Ofrihet är att inte kunna språket i det land man bor i. Ofrihet är att inte helt känna till kulturen och helt frustrerad stå där och inte veta vad sjutton man ska ta sig till.

Allt detta är också livet och resan. Att sätta sig in i andra människors liv, att lära sig om en ny kultur och samtidigt också ifrågasätta till exempel kvinnors ofrihet eller den dåliga tillgången på bra undervisning för barnen. Men att inte döma för fort utan ta reda på, fråga, smälta intryck och se.

Fart, fläkt och lite farligt

På mitt initiativ har vi startat studiegrupper i klass fem så de kan hjälpa varandra med de svåra engelska och matteläxorna

I sarin känner jag mig fin, men det är varmt och svårt att göra saker

Flickan är femton, barnet är hennes och hon gifte sig med den här mannen när hon var elva år.

Johanna